Kaksi asiakasta treenaavat fitballilla.

Nu rör vi på oss – en universitetslärares tips för en rörlig vardag

Instruktör och universitetslärare Hanna Kosonen diskuterar hur kan man lägga till rörelse i vardagen.

Du kan lyssna på artikkeln här!

En frisk kropp orkar undersöka, studera, undervisa och påverka i samhället: Fysisk aktivitet höjer humöret, förbättrar koncentrationen, skärper tänkandet, lindrar stress och förbättrar sömnkvaliteten. Motion ökar också hjärnans formbarhet och främjar inlärningen.

Med tanke på de obestridliga forskningsbevisen om motionens fördelar är det intressant hur sporadiskt den förekommer i universitetsstuderandenas vardag. Stödet för de studerandes välbefinnande ingår visserligen i högskolornas strategiska mål och i de flesta läroplaner. Man undersöker universitetets arbetshälsa regelbundet och man delar ut välvilliga rekommendationer om pausgymnastik eller till exempel om elbord. Ändå tillbringar de studerande omkring 10 timmar per dag sittande och endast en tredjedel får tillräckligt med motion. Även konditionen hos personer i arbetsför ålder försämras i takt med att karriärerna blir längre: Enligt en nyligen publicerad rapport tillbringar finländare i arbetsför ålder största delen av sin vakna tid på sin plats sittande eller liggande, och stillasittandet ökade från yngre till äldre åldersgrupper. Coronatiden har ökat stillasittandet ytterligare. Detta skulle också intressera universitetens förvaltare: för lite rörlighet och stillasittande kostar samhället varje år flera miljarder euro i hälso- och sjukvårdskostnader, sjukskrivningar och invalidpensioner.

Jag undervisar i akademiska textfärdigheter vid Helsingfors universitet och har idrottshandledning som bisyssla vid UniSport. Denna "dubbelroll" har gett mig perspektiv både på undervisningsarbetets vardag och främjandet av en motionsinriktad verksamhetskultur vid universitetet. Jag ombeds ibland att dra pausgymnastik vid akademiska tillställningar, eftersom jag en gång betraktas som "motionsmänniskan". Jag påstår dock att alla på universitetet kan främja en rörlig livsstil och försöka påverka praxisen i den egna gemenskapen. Detta gör man säkert redan i många samfund vid universitetet och i synnerhet inom områden där fysisk aktivitet är naturligt förknippad.

Mitt eget undervisningsområde, skrivande, kanske inte (åtminstone stereotypiskt sett) är en särskilt fysisk aktivitet. I den här texten ger jag dock några exempel på hur jag själv har lagt till fysisk aktivitet i min egen, mina studerandes och min gemenskaps vardag.

Tillstånd att röra sig i ett undervisnings- eller mötesrum

Enligt mina observationer försöker de flesta universitetsstuderande sitta stilla i studieutrymmet om de inte uppmuntras eller får tillåtelse att göra något annat. Därför förklarar jag i början av kursen att även om det finns stolar och bord i undervisningsrummet får utrymmet användas fritt: Man kan sätta sig på golvet, på fönsterbrädan eller stå. Man får byta plats och ändra ställning. Man får gå, sträcka sig upp till taket eller stå på ett ben. Jag påminner om detta i början av varje lektion och jag rör också på mig själv – ibland med avsikt på ett lustigt sätt så att tröskeln för att röra på sig är låg och den studerande inte behöver känna sig spända. Det är också bra att beakta möjligheten att fritt utnyttja utrymmet och öka rörligheten i mötespraxisen. Man kan till exempel lägga till en rekommendation om rörlighet på dagordningen.

Det kan också vara svårt eller till och med smärtsamt att vara stilla till exempel för neuroatypiska
personer eller personer med något fysiskt besvär. Utöver de övriga goda effekterna kan man med
tillstånd att röra på sig alltså också undanröja hinder för lärande och deltagande.

Blicken bort från skärmen

Många läromedel finns numera i digitalt format. Jag har till exempel föredragit podcasts om olika
teman inom undervisningen. I studentresponsen har de studerande berömt ljudinspelningarna för
att de till exempel kan vistas utomhus eller diska medan de studerar, vilket kan förbättra
koncentrationen och ge dem en paus från sittandet framför skärmen.

Under distansmöten och distansundervisningsstunder försöker jag utnyttja möjligheterna att vila
ögonen samt att röra på mig. Det är bra att fundera på när rekommendationen att använda
kamera är pedagogiskt motiverad i undervisningen eller nödvändig för interaktionen i ett möte.
Om det inte finns några delar på agendan eller som ska studeras som kräver att man tittar på
visuella presentationer eller trycker på datorn, kan deltagarna till exempel vistas utomhus med
hörlurar på. Även om kamerorna är stängda kan gemenskapen ökas till exempel genom att dela
med sig av vilka landskap var och en ser. Det är bra att diskutera verksamhetsmodellerna i den
egna gemenskapen, pröva olika sätt och sedan fastställa en gemensam praxis. Hurdana fysiska
aktiviteter kunde ni hitta på tillsammans med kollegor eller studiekamrater?

Ut ur klassrummet

Om situationen tillåter använder jag i min undervisning uppgifter där en liten grupp träffar
varandra kring ett tema. Senare sammanfattar vi mötena tillsammans. Om uppgiften till exempel
är att komma på en idé till en text eller dela tankar om något ämnesområde kan jag uppmuntra till
att träffas till exempel på en parkpromenad. Uppgiften börjar till exempel så här: "Välj en
inspirerande plats..."

Inom universitetsförvaltningen är det bra att fundera på hur olika genomförandealternativ och
möjligheter ska kommuniceras till de studerande i rätt tid, proaktivt och noggrant. Kan framtidens
undervisningsdatasystem kunna identifiera inte bara föreläsningssalar, utan också alternativ som
till exempel: Zoom utan kamera och möjlighet att röra sig/en plats som smågruppen själv
valt/närskog?

Pausrörelse

På min kurs undervisar jag i arbetssätt som stöder skrivandet, bland annat genom att ta pauser
och att ta kroppen i beaktande. Jag försöker komma ihåg att under varje lektion handleda en kort
motionsstund som jag sammanställer i några enkla rörelser. Jag använder samma rörelser under
hela kursen för att skapa en rutin som de studerande kan överföra till sitt eget skrivande.
Rörelserna är sådana att de kan utföras stående eller vid behov även sittande, till exempel i
rullstol. Du kan se och prova dem här!

Låter det mer pinsamt än avslappnat? Hur kan man styra pausgymnastik utan utbildning inom
branschen? Pausgymnastik behöver inte vara någon idrottsprestation: nackdelarna med sittande
är så betydande att vilken rörelse som helst är ett bättre alternativ än att vara stilla (vilket annars
också är ett val). I stället för pausgymnastik kunde man egentligen tala om en pausrörelse: det är
bra för kroppen att bara byta ställning eller stiga upp ur bänken. Det är också värt att komma ihåg
att det till och med kan vara en fördel om läraren inte själv är idrottare. Om en studerande känner
sig fysiskt osäker kan tröskeln för att röra på sig sänkas av att hen får dela en stund tillsammans
med andra som delar känslan.

Om motionshandledningen trots allt inte känns behagligt, kan man som en del av lektionen
erbjuda en fri rörelsestund på några minuter, som var och en kan använda till önskad rörelse. Man
kan också inkludera studerandena och turvis be var och en att till exempel i smågrupper visa en
rörelse som andra kan ta modell av. Pausrörelsen kan även i övrigt integreras i grupparbetet: i
stället för att be den studerande att ta en pratstund med en bekant kompis bredvid kan man
instruera hen att stiga upp och söka en samtalspartner på andra sidan salen. Att ta hand om
kroppen innebär också vila och återhämtning: kanske en paus kunde användas till exempel för
avslappningsövningar eller gemensamma tupplurar i stället för att studerandena slumrar till på
sina bänkar?

Man kan också utnyttja digitalt material till exempel genom att skicka en rörelsevideo i klassen. Vi
publicerar dessa videor under våren för olika behov som en del av projektet Studier i rörelse.

Vad tyckte de studerande då om att motionera? I kursresponsen har jag inte fått en enda kritisk
kommentar om att kroppsligheten beaktas alltmer. Däremot undrar många varför man inte kan
göra så på alla kurser. Beaktandet av kroppen och tillståndet har enligt responsen till exempel
minskat den sociala spänningen och prestationstrycket samt främjat skrivprocessen.

Jag drömmer om campus där studieutrymmena skulle vara aktiverande och det skulle till exempel
finnas ribbstolar och sömnapslar för tupplurar i lobbyerna. Utöver aktivitet och energi skulle jag
önska att studie- och arbetskulturen var porös. Det ska finnas utrymme för att kunna mogna,
andas och återhämta sig. I väntan på dessa förändringar gör jag dock något litet varje dag.

På universiteten finns många olika studieområden och arbetsuppgifter, så alla mina tips är inte
nödvändigtvis tillämpliga i din vardag. Kanske du själv hittar på något ännu bättre. Det kan vara
något som sitter som en del av dina studier, arbetsuppgifter eller ditt pedagogiska tänkande - eller
i detta fall helst inte sitter utan strömmar och uthärdas som en del av ditt liv på universitetet?

Hanna Kosonen
Universitetslärare i modersmål (finska), Helsingfors universitets språkcentrum, Idrottsinstruktör, Unisport

Källor:
Husu P., Aittasalo M. & Kukkonen-Harjula K. 2016. Jaloittele välillä! – perusteluja ja ratkaisuja
istumisen ja muun paikallaanolon vähentämiseen. Liikunta & tiede 2016; 53(2–3):17–23.
Husu P., Tokola K., Vähä-Ypyä H. & Vasankari T. 2022. Liikuntaraportti. Suomalaisten mitattu
liikkuminen, paikallaanolo ja fyysinen kunto 2018–2022. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja
2022:33.
Kurkaa-Kivelä J.: Aktivoi aivojasi liikunnalla. Blogi-teksti. Haettu 16.12.2022.
https://www.unisport.fi/aktivoi-aivojasi-liikunnalla
Opiskelijoiden Liikuntaliiton (OLL) 2018. Korkeakoululiikunnan suositukset 2018. PDF-dokumentti.
Haettu 19.12.2022.
https://www.oll.fi/site/assets/files/2482/korkeakoululiikunnan_suosituk…
Taimela S. 2017. Työikäisten liikunta. Teoksessa Vuori I., Taimela S. & Kujala U. (toim.)
Liikuntalääketiede. Helsinki: Kustannus Oy Duodecim, 171–177.
https://www.duodecimlehti.fi/duo12430.
UKK-instituutti: Liikkumisen vaikutukset. Verkkosivu. Päivitetty 29.9.2022. Haettu 16.12. 2002.
https://ukkinstituutti.fi/liikkuminen/liikkumisen-vaikutukset/
UKK-instituutti: Paikallaanolo aiheuttaa 1,5 miljardin euron vuotuiset kustannukset. Verkkosivu.
Päivitetty 29.9.2022. Haettu 16.12. 2002. https://ukkinstituutti.fi/ajankohtaista/paikallaanoloaiheuttaa-
15-miljardin-euron-vuotuiset-kustannukset/
UKK-instituutti: Suositukset istumisen vähentämiseen. Verkkosivu. Päivitetty 29.9.2022. Haettu
16.12. 2002. https://ukkinstituutti.fi/liikkuminen/liikkumisen-suositukset/suosituks…
YTHS 2016. Korkeakouluopiskelijoiden terveystutkimus 2016. Ylioppilaiden
terveydenhuoltosäätiön tutkimuksia 48. PDF-dokumentti. Haettu 19.12.2022.
https://www.yths.fi/app/uploads/2020/01/KOTT_2016-1.pdf